Torsdag.

Nytt år. Inte mycket har hänt sen förra året. Julen var mysig även om det kändes lite konstigt att inte min syster och äldre bror var med på julafton. Brorsan fick jag dock träffa på juldagen och syster och co kommer upp imorgon så det ska bli helmysigt :)

Nyår var roligt tills det inte var det längre. Men klockan var ändå mycket, no regrets. Nog om det.

Efter nyår har jag spenderat nästan all vaken tid med min lilla Fny och det har varit supermysigt. Nu har hon dock lämnat den här kalla världen och åkt till ett betydligt varmare Bangkok. Jag är inte alls avundsjuk... ;)

Skolan är i full gång igen. Sitter och knåpar på en uppsats i nutida konst, hittar dock ingen inspiration alls för att producera något bra men det brukar lösa sig i slutändan ändå.

Fick reda på att jag spikat två kurser med de betyg jag ville nå. Känns underbart. Någonting att stryka från listan över allt som ska hinnas med i vår.

Bara 20 veckor kvar till studenten! Jag sitter redan och plöjer högskolekataloger inför ansökningarna som ska vara inne senast 15e April. Har lite olika alternativ men tror att jag vet inom vilka områden jag är intresserad i alla fall. Känns helt ok.

Annars kan jag inte komma på mycket annat som hänt av värde att skriva om här i alla fall.
Tränar fortfarande en del. Har fortfarande ont i rygg och höfter. Fortsätter att lova mig själv saker jag sedan inte håller :) Det mesta är sig likt.

Just det, jag har färgat håret också. På den här bilden ser det väldigt rött ut men det bror mest på ljuset. Är väl rödblont egentligen. Jag gillar det hur som helst.

Love L

Nu känns det extra tungt. Men det går upp och ner det där. Känns som att du tagit ifrån mig allt och lite till men kanske är det vad jag gjort mig förtjänt av. Inte bara nu utan under en lång tid som gått. Vet inte om jag ska tro på karma, på att man får vad man förtjänar. Jag vet ju att du inte förtjänat att bli sårad, men förtjänade jag det?

Jag vill inte tycka synd om mig själv på något sätt, jag har så mycket som många skulle ge upp allt för att få ta del av. Men jag skulle ge upp allt det för att få tillbaka det jag precis förlorat. Att tänka alldeles för kortsiktigt och vara impulsiv har blivit ett problem men nu när jag försöker lära av mina misstag och tänka efter mer och tänka mer långsiktigt så kan jag inte veta vad jag ska göra. Hur jag än vrider och vänder på det så ser jag ingen lösning, ingen självklar väg, inget rätt men inte heller något fel. Om jag inte ens vet vad som är fel, hur ska jag då kunna välja det som är rätt?

Sen så är det ju inte bara jag som ska välja. Det är du och du och du också. Vet ni vad som är rätt och vad som är fel? Vet ni vilket som är värt mest? Vet ni vad som kommer att hända och vad som i slutändan kommer att vara det bästa?

I vanliga fall är jag den som uppskattar att man inte vet någonting om framtiden men nu står så mycket på spel att jag önskar att jag hade någon som kunde visa vägen. Jag brukar kunna känna en trygghet i att det kommer att lösa sig men nu vet jag verkligen inte. Det är så svårt.

Jag tänker inte ge upp något bra bara för att det blev svårare än jag hade tänkt mig.

“I don’t believe in guilt,
I believe in living on impulse as long as
you never intentionally hurt another person,
and don’t judge people in your life.
I think you should live completely free.”
-Angelina Jolie

---

En god tanke men har svårt att se hur det skulle fungera i det verkliga livet.

Jag är ledsen för allt!♥

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Saknar att inte få vara riktigt nära någon. Jobbigt att vara en så kramig person utan någon att kramas med.

Jag är glad att du pratar med mig men det är svårt att se din sorgsna blick och veta att den är mitt fel.

Imorgon ska jag på möte i skolan med vår rektor, min mentor och en lärare. Det känns nervöst och jag vet inte vad jag kan förvänta mig. Läraren betedde sig som en idiot och jag kände att jag var tvungen att ta upp det med någon men nu känns det som att jag kommer att bli straffad för det.

Det värsta är att jag vet att jag gråter när jag blir arg.

Efter regn kommer solsken?

Det finns för mycket att säga för att ens orka skriva ner. Jag vet inte vad jag känner längre.

Det har hänt något med min dator, den är så fruktansvärt seg. Men jag vet inte vad. Hjälp!

Idag har varit en riktigt mysig söndag. Adventspynt är framtaget, jag har ätit pepparkakor och druckit julmust, mamma fyller år så bror och Marie var här för fika och middag. Till efterrätt gjorde jag Chocolate Cheesecake som var awesome ;) Till middag fick vi lammstek som var helt underbart god! *mums*

Jag känner verkligen att jag vill komma igång med mitt skolprojekt nu. Vad det är exakt tänker jag inte avslöja än men konstnärligt/estetiskt är det i alla fall. Ni får se med tiden :)

Ikväll blir en lugn kväll med film och mina stora kärlekar Ben & Jerry i väntan på att jag ska hämta upp min stora lillebror från en fest vid två-tiden. Vad gör man inte för att ens kära mamma ska slippa oroa sig för pojken?

Funderar på att jag skulle behöva en ny iPod och en ny mobiltelefon (definitionen på behöva kan ju ifrågasättas men i det här fallet så innebär det att de jag har är både slitna, repiga och uppfyller inte fullt ut de krav jag kan tänkas ställa på apparaterna i fråga). Har funderat ett tag på att köpa en iPod touch istället för den jag har då jag tycker att den verkar trevlig att handskas med men med tanke på att de senaste modellerna har i stort sett alla funktioner som en mobiltelefon har förutom just ring-funktionen så verkar det ju lite onödigt mycket.

Då jag dessutom faktiskt behöver (se definiton ovan) en ny mobiltelefon också tänkte jag att en iPhone kanske vore något? Den senaste modellen har alla de funktioner som man kan vänta sig av en mobil idag + en massa extrafunktioner bara för att det är kul. Men förutom det har den 32 GB minne som man kan fylla med musik = så mycket utrymme jag tänkt att jag skulle ha i min nästa iPod.

Detta är ju helt perfekt tänker jag och börjar kolla runt efter en iPhone 3G S 32GB men inser snart att det inte ska gå helt smärtfritt. Självklart så är den inte helt lätt att få tag på om man inte vill teckna ett abonemang som man låser sig vid i hur många månader som helst och om man lyckas hitta en olåst telefon så kostar den närmare 8000- 10 000 kronor (!).

Men men, det här ska absolut kluras lite på för det måste finnas något bra sätt att få tag på en sådan telefon kontant så att det inte slutar med att man betalat alldeles för mycket mer än vad man borde gjort bara för att man väljer att betala lite varje månad.

Här har ni skönheten :)

Jag är ett stort fan av den här mannen som gör den underbara karaktären Dr. Gregory House i serien House. Det tycker jag är en serie som alla borde ha sett minst en gång. Underbar!

 

Nu har jag äntligen fått tillbaka min dator som varit på lagning sen förra söndagen. Den bara tvärdog på kvällen, efter Elviras dop, och ville inte vakna mer men nu är det fixat och den fungerar prima :)

Det här är mitt 400:e inlägg här på den här bloggen råkade jag se när jag loggade in. 400 tankar som skrivits ner. Det är ganska många kan jag tycka.

Under veckan har jag varit i Göteborg och hälsat på min syster Sara, min systerdotter Elvira och min svåger (vilket fult ord!) Micke. Det har varit supermysigt och jag är jätteimponerad över hur stor Elvira blivit. Är det inte ganska coolt att man kan öka i kroppsmassa med 300% på 4 månader? Och så har hon lärt sig sitta också, stora tjejen!

Idag är en sån där grå dag när man bara längtar tillbaka till sommar, värme och lata dagar så nu tänkte jag bjuda på en bild från förra sommaren när jag, Fanny och bruce var ute och seglade. Det var några dagar med klarblå himmel, 30 C varmt och strålande solsken. Underbart!

Idag kom min syster, hennes sambo och min lilla älsklingssyterdotter hit till Sthlm. Imorgon är det dop och kvällen har spenderats med att duka inför dopet imorgon. Nu är jag trött och ska snart sova :)

Vad vi gör? Vi knullar.

Det säg att ett gott skratt förlänger livet och jag bara älskar Kjell Berkvists dryga attityd XD

I den bästa av världar är vi alla snygga och framgångsrika, eller? Hittade en bok som handlar om hur vi i framtiden kanske kommer att kunna vara om vi inte passar oss noga. En värld där vi skräddarsyr våra egna barn med hjälp av bio- och genteknik så att de ska bli perfekta. Boken heter "Ursäkta men din själ dog nyss" och är skriven av Danny Wattin.

"Ursäkta, men din själ dog nyss är en berättelse om vikten av medkänsla i en tid av självupptagenhet. Med avstamp i aktuell forskning inom gen- och bioteknik och den snabbt ökade handeln med mänskliga arvsanlag målar Danny Wattin upp en värld där människan offrat det hon behöver för att få det hon vill ha. En värld inte helt olik vår egen. Där mäklare säljer attraktiva blondiners ägg till högstbjudande, nobelpristagarspermier beställs över nätet och graviditeter läggs ut på fattiga kvinnor i andra delar av världen. En plats där fulhet är ondska, barn en mänsklig rättighet och kärlek endast kan finnas av den som är beredd att försaka allting annat."

Klippet ovan är en film om boken som jag rekomenderar att ni tittar på för det ger en helt klart en tankeställare. Mer om boken kan ni läsa här.

Igår föll faktiskt första snön över Stockholm men det var inte förrän idag som det var vitt på marken när man vaknade. Det är ganska fint men det ser ut som att det är höst och vinter samtidigt och då termometern visar plusgrader lär hösten vinna just idag.

Kan ni tänka er att det bara är drygt två månader kvar till jul? Hur kan tiden gå så fort hela tiden? Och vart tar den vägen? Man tycker att man gör så mycket saker hela dagarna och veckorna går fort som bara attan men sen så sitter man där och undrar vad man egentligen har pysslar med senaste tiden. Jag har glömt bort att ta vara på vardagen den senaste tiden, jag tror att det är problemet. Mitt enda fokus har varit mitt dumma knä och då har jag glömt att uppskatta allt det fina som hör vardagen till. Skärpning!

Nu ska jag iväg till skolan och idag ska jag njuta av höst-vintern, att solen skiner och att projektet i skolan faktiskt är väldigt intressant. Ta vara på vardagen!

Ni har väl inte missat Michael Jacksons nysläppta låt "This is it"? Den är helt okej tycker jag, lite soft och lite mysig :) Passar bra i höstmörkret.

Men självklart är inte allt frid och fröjd och höstmysigt. Det har visat sig att låten skrevs tillsammans med Paul Anka redan på 80-talet och att han har rättigheterna till den. Dessutom har den redan gjorts en gång av Safire under 90-talets början. Alltså är låten en ren och skär stöld. Shame on you MJ! Lyssna på likheterna här:

Dock så tycker jag att MJ's version är tusen gånger bättre, men det rättfärdigar ändå inte stöld.

Felix fyllde år idag. 20 år :) Det firade vi hos Birgitta med middag och självklart med kladdkaka och vispgrädde. Gott gott!

Jag har även under middagen lärt mig att en stor stark (i ett normalstort ölglas) ska drickas i sju klunkar för att smaken bäst ska komma till sin rätt. Dessutom ska det skumma ordentligt när man häller upp för att bevara aromen bäst.

I skolan har vi börjat med ett religionsprojekt. Jag kan redan nu säga att kommande fem veckor kommer att vara mycket spännande...

Jag är upprörd! Darin har gjort en helmesig cover på Coldplays "Viva la Vida". Den låter mest som mycket trummaskin och skönsång och jag tycker inte det går ihop med en arenalåt med så mycket drag. Dessutom, ska man sjunga "when I ruled the world" så tycker jag att det krävs lite attityd och det har inte Darin tillräckligt av.

Vilken galen helg! Jag var ledig hela helgen vilket är min första lediga helg sen skolan började i augusti. Det kändes helskumt att igår veta att jag hade en dag till ledig idag när jag redan varit ledig hela lördagen. Både skönt och lite jobbigt faktiskt. Känslan av att inte veta vad jag skulle fylla dagen med var lite skrämmande men jag klarade mig igenom det också :)

I fredags var det äntligen dags att fira lilla Hannas 18-års dag. Först var vi på Softbar och sedan drog vi vidare till Ego och stannade där tills de stängde. Efter det var folk hungriga och det blev fyllekäk på donken :) Matorgasm för en viss Brucie. Sen så missade vi självklart tunnelbanan så att vi fick vänta en halvtimma på nästa och när vi väl kom fram till Danderyd så hade min sista nattbuss redan gått så jag fick ta en annan som jag måste gå en längre bit ifrån för att komma hem. Och sen när jag väl skulle hoppa av så hoppade det av en skitläskig snubbe som stirrade jättemycket på mig och en aspackad brud som ställde sig och tokspydde i ett dike så då plockade jag upp min telefon och ringde till min bror klockan fem på morgonen. Stackarn! Men min underbara bror frågade bara om jag ville bli hämtad men det var inte så värst långt hem så jag gick men fick sällskap i telefon hela vägen hem i alla fall. Tack! <3

Igår var det myskväll hos Marcus med lite dricka och lite fotboll. Trevligt trevligt. Kul att träffa Katt, Julia och Erica också :) Det var länge sen sist. Men vilken besvikelse att Sverige förlorade mot Danmark!!!

Idag var en lugn morgon och sen lite fix i täby centrum innan middagen. Efter middagen blev det lite plugg och mailande av uppsats så att jag ska kunna lämna in den imorgon. Jag har skrivit en uppsats i arbetsmiljö och säkerhet som blev på 19 (!) sidor. Helt galet lång. Tycker att lärarna har tagit sig vatten över huvudet när de ger ut så stora uppgifter för nu sitter de där med 130 15-sidors uppsatser...

Nu dricker jag Chai latte och lyssnar på en massa bra musik. Jag har kommit fram till att alla andra verkar har spelningslistor med vettiga namn (träffat en som hade sina kategoriserade i bokstavsordning!) medan mina listor heter massa konstigheter som Nytt, sova, lugn, fanny, typ dans och Lista... Hehe man ska inte vara organiserad när det kommer till konstnärligheter :)

Sex, vänner och lycka tycks vara de ämnen som kommit på tal oftast den senaste veckan i mina umgängeskretsar.

Jag pratade med en kompis om sex med olika partners, one night stands osv, och hon berättade att hon för en tid sedan haft sex med en kille. Allting hade varit bra, han var snygg, snäll, omtänksam och de var inte för fulla eller något sådant och så hade hon blivit positivt överraskad när killen verkligen ansträngt sig för att hon också skulle ha det skönt. Hur sjukt är inte det egentligen? Varför skulle han inte ansträngt sig? Man är ju två om att ha sex. Med varandra. Men så förstår jag henne ändå på något sätt. För är det inte lite så att dagens unga tjejer (jag säger dagens för jag vet ju faktiskt bara hur det är bland mina kompisar) och killar har fått det inpräntat i sig att det är så mycket svårare för tjejen att komma att man ger upp innan man ens börjat försöka? Att uppnå det där sexet som är riktigt bra räknar man liksom inte med att man ska få genom ett engångsligg och då nöjer man sig som tjej med att det är okej. Bara han får komma.

Sen har vi det där med vänner, då har jag hamnat i två olika sorters diskussioner; sex med vänner och att hålla kontakten med vänner. Det första ämnet är nog det svåraste. Vissa hävdar att sex med vänner är idiotiskt och fel och aldrig kan sluta bra. Någon måste bli sårad. Jag vet faktiskt inte vad jag tror riktigt. Varför skulle man inte kunna kombinera vänskap och sex utan att någon blir sårad? För inte kan det väl vara så att bara för att man ligger med någon så måste en av parterna få känslor för den andra? För det är ju faktiskt bara då någon blir sårad, om bara den ena får känslor. Och om nu en kan vara vän och ligga utan att få känslor så borde det ju rimligtvis vara så att två personer som är vänner ska kunna hitta varandra och ligga med varandra utan att få känslor för varandra. Men det är bara vad jag tycker borde vara en rimlig ekvation.

Att hålla kontakten med vänner kan också vara knepigt. Det är en balansgång det där med givande och tagande. Själv kan jag tycka att det är upp till båda att hålla kontakten med varandra men så brukar det ju inte bli i verkliga livet. B sa igår att hon har några vänner där hon måste vara den som hör av sig för att de ska hålla kontakten och så har hon några vänner som hör av sig till henne för att hålla kontakten vid liv. Jag är nog en typisk person som håller kontakten med folk och det är antagligen därför jag kan tycka att det är väldigt nonchalant och drygt att inte höra av sig till sina vänner, att bara räkna med att folk ska höra av sig till en utan att man själv anstränger sig.
Jag hade själv en sådan diskussion med en nära vän för ett tag sedan då jag hävdade att vi inte skulle ha någon kontakt alls om det inte vore för mig. Jag tror fortfarande inte att vi skulle ha särskilt mycket kontakt om det inte vore för mig och det är konstigt eftersom att vi är så nära vänner ändå. Jag antar att vi alla är olika och att man får vara glad för de som hör av sig och kämpa lite mer för de som är dåliga på det. För inte skulle man kämpa om de inte vore värda det.

Det sista ämnet handlar om lycka och om att mäta lycka eller oförmågan att mäta lycka. Gårdagens diskussion fick snabbt fokus på vad pengar gör för lyckan hos en människa eller en familj. Antagligen eftersom att det är något väldigt mätbart och ett stort maktmedel. Så fort diskussionen började handla om pengar så klövs folks åsikter ordentligt. En part var säker på att pengar gjorde det lättare att vara lycklig, nästa var helt övertygad om att rika människor var mycket olyckligare och hade större problem än de med liten inkomst och en tredje part hävdade bestämt att alla var vi lika olyckliga oavsett inkomst. Själv var jag väldigt kluven till de olika åsikterna och de olika aspekterna av frågan.

Man kan tänka som så att med mycket pengar så har man möjligheter. Man kan göra precis vad som helst, unna sig vad som helst, köpa vad som helst. Detta i sin tur leder till att man kan förverkliga sina drömmar, starta ett företag, resa jorden runt, bygga ett stort hus eller vad man nu drömmer om. Vilket är bra. Att förverkliga sina drömmar är något som vanligtvis brukar göra människor lyckliga och nöjda med tillvaron. Men det finns ett problem. Om man kan få allt, vad ska man då drömma om?

Nästa tanke kring ämnet är att man inte kan mäta olycka eller lycka. Man kan bara uppskatta hur nöjd man är med tillvaron. Och precis som att människor har olika smärtgränser så är folk nöjda med olika saker. Vad som för en person skulle vara det värsta de kan tänka sig är kanske för någon annan ingenting alls att bekymra sig om. Hur mäter vi då vem som är lyckligast? Kan det inte även vara så att den som har vant sig vid en situation inte uppfattar den som lika hemsk som någon som precis hamnat i samma sits?

C sa att det finns studier gjorda som handlar om människor som vunnit mycket pengar på t.ex. lotto. Han hävdade att dessa studier visat att de som vinner på lotto blir olyckligare än andra. Själv tycker jag att det borde vara svårt att göra en sådan studie eftersom att man då måste ha en kontrollgrupp med människor som inte vann på lotto och se hur lyckliga eller olyckliga de blivit under samma tid. Och då kommer vi igen till samma fråga, hur mäter man det då?
Säg t.ex. att det bor två familjer i samma kommun, den ena familjen (A) bor i en stor villa med utsikt över sjön. De vuxna i familjen har välbetalda jobb och barnen får åka på semester två gånger om året. Den andra familjen (B) däremot bor ganska många i en inte jättestor lägenhet där barnen får dela rum och pappan jobba natt. Om de semestrar så är det campingsemester i Sverige som gäller eftersom att de inte har råd med mera. Tänk er nu att båda dessa familjer, trots olikheterna är ganska nöjda med tillvaron. De är lagom lyckliga helt enkelt. Om det nu skulle hända någonting med familj A så att de var tvugna att sälja sitt stora hus och flytta in i en mindre lägenhet och inte heller ha råd med de årliga semestrarna längre så skulle de hamna i samma sits som familj B.
Skulle familj A då fortfarande vara lika lyckliga eller skulle de tycka att de drabbats av just olycka? Och om familj A drabbats av olycka när de fått det som familj B redan hade det, betyder det då att familj A tidigare var lyckligare och att familj B aldrig kunde varit lika lyckliga som familj A var?

Även jag vet att lycka inte handlar om bara ekonomiska saker men jag använde det nu för att statuera ett exempel då det är lättast att mäta på det viset. Dessutom hävdar forskare att trygghet är något som gör människor lyckliga och för de flesta männsikor är ett hem med tak över huvudet och en stabil ekonomi trygghet så det passade väl ganska bra att ta just det som exempel då tycker jag.

Mycket blev det och alla dessa saker kan man nog spekulera om i timmar men jag tror att kontentan av det hela är att vi är alla individer och därför kan man inte säga vad som är just sant och falskt då det är så olika vad man tycker. Själv tror jag på sex utan kärlek, att man ska vara två för att upprätthålla en fungerande vänskap och att man inte kan mäta människors lycka eller skapa någon annans lycka. Bara sin egen.